Fick ett sms där det stod “jag har just insett att mindfulness är zencoaching. Eller tvärtom”. Det gillade jag. För visst är det så. Det anglofila ordet mindfulness används ofta nuförtiden, då man talar om medveten närvaro och personlig utveckling. Det som jag tycker är kul med det engelska ordet är att MIND för mig har så lite med mindfulness att göra. Egentligen.

Medveten närvaro, som mindfulness kan översättas med, kommer ursprungligen från Buddismen och handlar om att leva mer närvarande i nuet, och se saker och ting som de är. Det är inte en metod, utan snarare handlar det om ett förhållningssätt som kan användas i vardagssituationer. Att vara helt närvarande när man gör något, oavsett om det är att lyssna, att diska eller att älska.

Ikväll har jag övat mig på medveten närvaro tillsammans med en hink med vatten, en skrubb-borste och den här bården som någon en gång satt upp på vår lilla gästtoalett. Den ska nu bort. Working meditation.
Jag.
Bården.
Vattnet.
Skrubb-borsten.
Oh yeah.