…man satt och bläddrade i Skolkatalogen med tjejkompisarna? När den var så söndernött att den nästan föll samman? När vissa sidor var mer utslitna än andra, och när man kunde gräma sig ETT HELT ÅR om man såg ful och misslyckad ut på skolfotot?

Fick en flashback av en sån känsla ikväll, när jag chattade med lillkusinen:
E: Vad gör du?
C: har jobbat, ätit, slappar lite framför datorn. Vad gör du?
E: Tänker på Lukas i 7c.

Minns ni?
När en hel kväll kunde gå åt att tänka på Lukas i 7c.
Underbart, olidligt, härligt, frustrerande, knoppande.

Ikväll ska jag tänka på Herr O i rummet intill.
Nej, förresten. Jag ska gå och lägga mig på hans arm. NU.