Här kommer en anekdot triggad av kommentarerna i förra inlägget.

Det var år 2000, det var i Brighton. Jag och A-manda var ute på krogen. Tror att vi var på Font & Firkin, Lanes (en kyrka som gjorts om till pub) och på puben fanns ett fotbollsspel.

(Till denna anekdot hör det faktum att jag varje sommar sedan barnsben spelat sjukt mycket fotbollsspel på grund av att det lilla pensionatet där vi semestrade på somrarna hade ett sådant, och alla barn spelade som tokar kvällarna igenom. Detta gjorde att jag utvecklade en passion och en talang för spelet. Jag var grym).

Nåväl, tillbaka till år 2000 och Font & Firkin, Tutt och A-manda, fotbollsspelet… Det var ett par grabbar som spelade på det, utmanade varandra, hade någon liten turnering. Jag ville spela. Vi närmade oss spelet. Och jag utmanade grabbsen att spela. De skrattade. Vi spelade. Och jag vann. Kanske är det en efterkonstruktion, men det känns som att jag spelade ensam mot två av dem och vann ändå. I vilket fall, medan jag höll på och spelade vände sig en av grabbsen till A-manda och sa:

Does she play… like… professionally?

Ha. ha. ha.