När Herr O ville titta på nya säsongen av American Idol, tänkte jag först att o k e j, det är väl något jag kan tänka mig att se, men är det inte väldigt amerikanskt, flådigt, svulstigt och överdrivet, övertydligt känslosamt? (Nej, jag har inte alls förutfattade meningar om amerikanska program).

Men till min stora förvåning så är det alldeles behagligt och stundtals riktigt lysande och inspirerande att titta på. Visst, det är svulstigt och många gråthistorier, men programmet har en lysande domare med den kvickaste, fräckaste och mest otippade tungan man kan tänka sig: Steven Tyler.


Jag hade egentligen ingen uppfattning om vem eller hur han var, visst, såklart sångare i Aerosmith, men annars har jag nog mest sett honom som Arwens pappa. Så – tack Steven Tyler, för att du är jädrigt cool. Helt enkelt.

“Well hellfire, save matches, f— a duck and see what hatches!”