…kvar till jul och jag läser att den multibegåvade Sprakfålen har designat fina traditionella julsaker till IKEAs julkollektion. Cool! Gratulerar – måste vara ett jätteroligt uppdrag som illustratör; nu blev jag riktigt sugen på att handla en YRSNÖ för 99 kronor.
(Jag har börjat få lite julkänning allaredan, morgnarna är ju så mörka och det börjar komma lite clementiner på ICA, kanske är det Tante Jul som sprider julkänning från sin blogg in på den här…)
I helgen har jag lagt märke till hur flera människor i min närhet, inklusive jag själv, använder ordet “religiös” i ganska vid bemärkelse. I de flesta av fallen används ordet också nedsättande och när det används om personer blir lite av ett skällsord.
“Usch, han är bra konstig, den där Nisse!”
“Ja, men han är ju religiös, du vet!”
“Jaha – ja det kunde man ju nästan tänka sig!”
(Innebörd: någon som inte inser att man är trööökig, någon som saknar lite självdistans och självironi eller som framhäver sin duktighet lite för flitigt)
“Usch, vilken vidrig reklam!”
“Ja, den känns ju lite religiös, tycker jag”
(Innebörd: reklam som känns lite klämkäck, överutopisk och förskönande, dvs inte alls autentisk).
