…var att det var strömavbrott i hela Skövde. Samtidigt. Den där blicken som alla kollegorna har när man möter dem i korridoren. Förvirrat nyvakna ser de ut. Alla strömbrytare som alla försöker trycka på. Kaffet som man försöker koka eftersom det blev en extra liten rast i arbetsdagens puls men så kommer det “ja just det – det går ju inte”. Radioskuggan. Handfallenheten. Det är lite lustigt. Folk samlas och PRATAR. Skrattar åt eländet. Det kanske borde vara lite fler strömavbrott.
Tänk så mycket mer vi skulle MÖTA varandra då.